Sayo

Jag tror att det är babyfeber överallt nästan nu. Det känns så i alla fall och jag är jätteglad för alla som har småbarn eller väntar nu. Det är en vemodig känsla också eftersom jag älskar ungar och gärna skulle ha en hög, men inte utan hela paketet liksom. Jag vill DELA det med mannen i mitt liv men dessvärre är han inte direkt lätt att hitta...

Tack och lov så fick inte jag och Kenneth barn... fy vilket helsicke det hade varit! Nu var det bara att plocka ihop de få grejer han hade här och vinka hejdå... Däremot blev han pappa till en son ju i början av juli... tja, bara att räkna månaderna så ser man att vi var fortfarande ihop när hon blev gravid... det är bara att konstatera att jag aldrig kommer att kunna förstå hur man kan göra så.

Millas lilla underbara pyre ser jag verkligen fram emot. Hon gjorde riktiga aliensparkar sist jag var där och hälsade på och det är häftigt att se och känna och man kan bara föreställa sig hur det blir när hon är riktigt höggravid hehe Nu är hon ju bara i vecka 29!

Min korridorsfamilj fick tillökning också nyligen. Daniel och Camilla fick en bedårande liten Ruben så självklart ska jag i rollen av korridorsmamman dit och inspektera tillskottet nån gång framöver ;) Bilderna är underbara iaf!

Ser fram emot att få se Eurydis lilla underverk nån gång framöver också och jag gläds enormt över gravida vänner hihi. I brist på egna så är det tur att man har dom i närheten och fler blir det!

Annars har jag återknutit bekantskapen med en charmig, gammal vän. Mycket trevligt faktiskt! Tiden går fort men roliga minnen finns kvar!